Tycker folk ska sluta vara så negativa & emo:iga. Vill inte påstå att jag har ett perfekt liv, långt ifrån. Inte många som ser det, då jag alltid brukar vara glad. Vilket jag faktiskt oftast är och försöker vara glad. Men det blir vad man gör det till. Försöka se till de positiva sakerna, trots all skit runtom. Är så trött på folk som klagar över skitsaker. Klaga ibland måste vi människor göra, men att gå runt & vara bitter gör inget bättre.

Har förändrats under åren & speciellt det här året känner jag, blivit mycket mer positiv. När jag var yngre hade jag så sjukt dåligt självförtroende, tänkte mycket på hur folk runtom såg på mig. Extremt mycket. Borde fan inte ens fått äga en spegel ;) Och tyvärr försvinner ju aldrig det helt.

Det jobbiga med det är då när folk runtom en, speciellt de man älskar, slutar ge komplimanger och börjar kritisera en mer. Det gör otroligt ont. Får ibland känslan av att folk tycker det är något dåligt att jag blivit en positivare & socialare människa och behöver tryckas tillbaka? För de som tror det, kan jag säga att så är knappast läget. No-lifers med kommentarer är ingenting, men när folk man tycker om håller på... det förstör otroligt mycket. 

Detta är svårt att erkänna, då jag faktiskt tycker dåligt självförtroende är otroligt osexigt. 

Men tänker fortsätta ta vara på det jag har, alla mina älskade vänner & min älskade familj, trots all skit som funnits runtom ibland. Trivs med mitt liv nu, har kul & känns faktiskt som att vissa grejer börjar gå uppåt.

Åhh, emo jag känner mig nu med all text. Men ibland måste jag också få ur mig grejer. I'm just human ;)

XXX

Cirka 17 år I think. Så ful var jag ju faktiskt inte...